Fornminnesföreningens tidskrift bjuder på omväxlande och lärorik läsning

Västergötlands Fornminnesförening bildades 1863 och började redan då att samla på gamla, historiska föremål. Det har man fortsatt med och samlingarna omfattar i dag drygt 300 000 föremål men ägs numera av Västergötlands Museum i Skara. Om en bråkdel av samlingarna berättas det om i fornminnesföreningens tidskrift 2005 – 2006 som heter En makalös samling.

I ett läsvärt avsnitt i den har vänner till museet och föreningen valt ut museiföremål och berättar om sådana som de personligen är fascinerade av. Det har blivit både långa och korta artiklar med reflektioner om olika föremål. En författare har t ex fäst sig vid en kärlekstermometer, en annan vid en slagbjörn med tandvärk och en tredje har fastnat för en nazistnål från Mariestad. Andra kapitel presenterar museets medeltids-, instrument-, arkiv- och bensamlingar på ett intresseväckande sätt. Många läsare kommer säkert att komma i håg den 11 000 år gamla valkota som hittats i ån Dofsan. Den är så stor att den av sin upphittare kunde användas som en originell trädgårdsstol.

Men det är inte bara föremål som ges utrymme. I ett inledningskapitel berättar museichefen Anna Maria Claesson på ett fängslande sätt om samlingarnas långa väg fram till dagens datoriserade museikatalog. Hon berättar också om de gamla lokaler som hyst samlingarna, bl a läroverket, bibliotekshuset och badhuset. Den nuvarande vackra museibyggnaden kom till 1917 efter många års insamlingar och frikostiga donationer.

Bokens senare del tar upp aktuella antikvariska ämnen, där det bl a berättas om restaureringen/renoveringen av båken på Hindens rev. Där har Söne Hembygdsförening lagt ned ett omfattande arbete. Hällristningen på Kållandsö, vid Odensvik, som dokumenterades 1984, har år 2005 åter intresserat fornforskarna. De har då upptäckt ca 170 nya figurer varav flera är mindre vanliga. Det är dock inte bara arkeologi som presenteras i boken. Det vackra vattenledningsverket i Skara är ett välbevarat industriminne med originella takstolar och en tändkulemotor, som än i dag lär gå att starta och fås att dunka rytmiskt.

Vikingatiden har lämnat många spår efter sig i Västergötland. Den danske kungen Knut den store hade många krigare som kom från Västergötland. Därom vittnar en del av de silverskatter som hittats i västgötsk jord men också de runstenar som har orden thegn och dräng inristade. Bägge orden betyder ungefär krigare och kartor i boken visar deras förekomst på stenar resta såväl i centrala Västergötland som i Danmark. Det tyder på ett samband.

Under senare år har en intensiv debatt pågått om var orten Gestilren legat. Det var där kung Sverker 1210 stupade i strid mot Erik Knutsson, men forskare är djupt oeniga om i vilket landskap deras härar drabbade samman. En del hävdar bestämt att Gestilren låg i Västergötland, andra menar sig kunna bevisa att Uppland är mer trolig plats för slaget. Stig Lundberg redovisar i boken de olika forskarnas ställningstaganden och deras bevis men lämnar för sin del frågan öppen. Ändå har han granskat åberopade urkunder och studerat bägge sidors argument.

Naturligtvis måste en bok från Västergötlands museum också beskriva de ännu inte avslutade utgrävningarna i Varnhem. Arkeologen Maria Vretemark hade hand om projektet som hette ” Varnhem – innan munkarna kom” och hon berättar på ett trevligt sätt om idén bakom grävningarna. Tyngdpunkten i projektet låg i att visa hur arkeologi fungerar på fältet. Därför var besökare välkomna, de fick ställa frågor och kom på detta sätt att få åskådningsundervisning i svensk medeltidshistoria. Detta sätt att gräva vill hon gärna kalla förmedlingsarkeologi.

Västergötlands Fornminnesförenings tidskrift, den är snarare en bok, bjuder läsaren på fängslande, omväxlande och rolig historia. Till det bidrar att den är slösande rikt illustrerad med vackra fotografier; de kommer säkert att beundras rent estetiskt och locka till läsning. Korrekturläsningen av boken kunde dock ha skötts bättre, stav- och slarvfel tycker man kunde ha undvikits i denna fina bok.

En makalös samling. Västergötlands Fornminnesförenings tidskrift 2005- 2006.