Christofer Polhem är ju känd som en duktig tekniker omkring 1700 men han hade föregångare, t ex Erik Dahlberg och Georg Stiernhielm. Den senare är ju mest känd som författare och har kallats , den svenska skaldekonstens fader. Generationer av svenska ungdomar har läst hans berömda lärodikt om Herkules, som valde mellan den breda vägen i sus och dus och den smala, mer moraliska stigen. Naturligtvis valde han rätt.
Att Georg Stiernhielm själv var djupt förtrogen med den bredare vägen visar följande episod. Sommaren 1641 var Georg bjuden på barndop hos en god vän i Dorpat, univarsitetsstaden i det då svenska Estland. På förtäringen var det tydligen inget att klaga, gästerna berusade sig grundligt. Framemot småtimmarna skulle Stiernhielm dansa med landshövdingens dotter, men hans ostadiga ben hade svårt att bära honom. Han föll pladask på dansgolvet och drog flickan med sig. Det blev naturligtvis skandal och flickans vildsinta bröder ville hämnas. De kastade sig med dragna värjor över den misslyckade danskavaljeren, som dock med hjälp av goda vänner kunde ta sig ut i det fria..Landshövdingesönerna var honom emellertid hack i häl, men i sitt berusade tillstånd stack de ihjäl en helt oskyldig svensk student, som likande Stiernhielm. Detta tycks ha retat upp dem ännu mer och när de av en slump lyckades träffa på Stiernhielm gjorde de sitt bästa för att även döda honom. Stiernhielm föll då ned i en grop och natten genljöd snart av skrin och förbannelser, när vettvillingarna försökte dra upp Stiernhielm i håret. De hann dock inte hala upp honom innan tillskyndande personer hastat fram och kunde jaga de blodtörstiga bröderna på flykten. Lite hämnd fick de i alla fall, för när Stiernhielm sträckte fram sin ena hand för att försöka komma upp ur gropen, lyckades en av dem ge honom ett kraftigt värjhugg i höger handled.
Den svåra handskadan tog lång tid att läka, ca 20 år, och Stiernhielm tvingades lära sig skriva med vänster hand.
Lärobok i matematik
För att fördriva den tråkiga konvalescensen plitade Stiernhielm nu ihop en lärobok i matematik och det är i den som decimalräkningen dyker upp i Sverige för första gången. Decimalerna markerades emellertid inte som nu med ett komma utan med en siffra i en cirkel efter talet.
Decimalräkningen hade Stiernhielm antagligen uppsnappat på någon av sina resor i Europa. Holländaren Simon Stervin lär ha varit före Stiernhielm, men det skulle dröja ända fram till 1800-talet innan detta sätt att räkna blev allmänt i Sverige. I läroboken fanns även en annan nyhet, Stiernhielm lanserade plus- och minustecken. Dessa hade egentligen uppfunnits av Leonardo da Vinci men nu på något sätt kommit till Stiernhielms kännedom. Denna nya matematik kunde säkerligen ErikDahlberg använda sig av när han byggde sina bastioner och Magnus De la Gardie, när han skulle räkna ut kostnader för alla sina slott.
Fysiker
I dag hade väl många myndigheter protesterat mot en sådan aktiv sjukskrivning men Stienhielm hade säkert hävdat att att det rörde sig om terapi och en humanist kan ju elakt påpeka att hans matematiska innovationer faktiskt bara åstadkoms med vänster hand.
Detta matematiska intresse gjorde att Stiernhielm fick blodat tand, lustigt nog beroende på en blodig hand, för att ytterligare ägna sig åt naturvetenskap. Som den förste svensk skaffar han sig nu ett starkt förstoringsglas, mikroskop och astronomiska tuber, dvs kikare. Han kom att ägna avsevärd tid åt att vad vi i dag kallar fysik och där gör han stora insatser. Han sysslade bl a med att fastställa metallegeringars sammansättning genom att mäta deras specifika vikt i en egenhändigt konstruerad pyknometer. Han konstruerade också en apparat med vilken han kunde bestämma specifika vikten på Galileis vis, d v s han mätte metallbitens viktförlust i vatten. Stiernhielms intresse för metaller berodde naturligtvis på stormaktstidens beroende av koppar- och silvermalmsbrytningen i Sverige.
Den gav goda inkomster, som kunde betala de de ständiga krigen och Stiernhielm gjorde alltså en viktig fosterländs gärning. Hur noggranna blev då hans värden? Jo, de var ganska goda:
| Stiernhielms värden [Spec vikt] | Moderna värden [densitet] | |
| Guld | 19 | 19,3 |
| Bly | 11,36 | 11,3 |
| Silver | 10,50 | 10,50 |
| Koppar | 8,36 | 8,30 |
| Järn | 7,5 | 7,5 |
Herkules
När högerhanden efter 20 år återfått den gamla spänsten inser Stiernhielm sin plikt mot nationallitteraturen och skriver sin berömda hexameterdikt om Herkules:
Hercules arla stod upp en morgon i första sin ungdom
fuller av ångst och twijk, huru han sitt lefverne börja
skulle, däraf han prijss kunde vinna med tiden och ähra….
Georg Stiernhielms naturvetenskapliga period blev bara en parentes, men en viktig sådan. Den svenska skaldekonstens fader kan med lika stort berättigande kallas den svenska matematikens fader. Och det är ju en unik kombination.