Historia, statistik och Villaspelare presenteras
Införd i NLT Jan 2003
Bandy har spelats i Sverige i över 100 år, men det första organiserade seriespelet startade 1903. Detta har Arne Argus tagit fasta på och han har därför gett ut boken Bandy i 100 år. Det är en faktaspäckad bok med spelarporträtt, statistik och historiska tillbakablickar. För bandyintresserade bjuder den på rolig och intressant läsning och boken är också slösande rikt illustrerad med vackra bilder i färg och svartvitt.
Arne Argus är väl insatt i sitt ämne, han är gammal sportjournalist, mångårig ordförande i Svenska Bandyförbundet, ledamot i Riksidrottsstyrelsen och före detta president i Internationella Bandyförbundet. Hans sakkunskap kan alltså inte ifrågasättas och han skriver lättsamt och underhållande. Detta kan också sägas om hans medförfattare, bl. a Curt Einarsson, Jonas Sima och Claes- G. Bengtsson.
Damerna tidigt ute
Naturligtvis är boken fokuserad mot herrbandy, men i ett roligt kapitel berättas att redan 1909 spelades det bandy i Kronprinsessan Margaretas Hockeyklubb. Damerna där spelade då i långkjol och pälshatt men hade lyckligtvis lämnat muffen i omklädningsrummet. I dag försöker damerna att spela mera på herrarnas sätt, men det dröjde till 1973 innan damernas första SM-final avgjordes och först 1980 var det dags för den första landskampen.
Herrbandyn har en längre historia, SM spelades redan 1909 och den första officiella landskampen 1919. Av boken framgår bland en mängd statistik att Västerås är den mest framgångsrika klubben med 17 SM, att Ola Johansson ensam har 10 SM och att hans bror Hans spelat flest landskamper, 127 stycken. Boken är alltså full av siffror och statistik men detta blir aldrig tröttande, tabellerna och översikterna ger en mängd fakta för inbitna sifferälskare, men de kan naturligtvis hoppas över av en statistikallergiker.
Dramatiska matcher
I ett kapitel berättas om de olika huvudbonader som använts inom bandyn. Många lidköpingsbor kommer säkert ihåg Sjödalsspelarnas kepsar från fyrtiotalet, Wästerlundslaget av 1958 i toppluvor och de första Villaallsvenskarnas hjälmar. Även byx- och tröjmodet har växlat, det visar bilderna i boken på legendariska spelare som Sune Almqvist, Nicke Bergström, Olle Sääw, Pontus Widén, Bempa och Snoddas.
När de första konstfrusna banorna kom i början och mitten av sextiotalet så betydde det mycket för sporten. Nu kunde snöiga dammar, vassbevuxna åar, knottriga älvar och sviktande sjöisar överges. Arne Argus berättar naturligtvis om den berömda landskampen i Linköping mot Finland, då målburarna sjönk och måldomare och spelare fick simma i land. Mycket omtalad blev en annan match i Karlstad då spelarna i vårvärmen fick åka på ett jättelikt utsågat isflak med måtten 130x 80 m. Berömd är också en match i Småland, då poliser i uniform och på skridskor avdelades för att hindra åskådare att beträda mesostisen på den gungande skogstjärn som fått äran att tjänstgöra som reservarena för en landskamp.
Villa är inte bortglömt
Naturligtvis kan man inte i en bandybok undvika att skriva om Lidköping och Villa. En lidköpingsbo blir lätt stolt för att inte säga mallig över de bevis i både text och statistik som visar hur stor bandyn är i Lidköping. Det framkommer bl. a. att Villa vunnit allsvenskans publikliga i 20 säsonger att både Micke Arvidsson ock Loli Sandström vunnit allsvenska skytteligan att Micke blev årets man i bandy 1987 att Sven Skoglund och Belle Arvidsson bägge valts till årets ungdomsledare att Christer Kjellkvist utsetts till årets bandyjunior att Jonas Andersson är tredjen matchflitigast i allsvenskan med 489 matcher att Villa har vunnit Fair-play ligan vid två tillfällen att Tore Sahlström, NLT, blivit årets bandyfotograf och att Curt Liedberg fått Bandyförbundets guldmedalj och den lidköpingsfödde Kenneth Kvist blivit årets bandyledare som Hammarbyit.
Dessutom har flera spelare i förskingringen t ex Pär Gustafsson och Anders Bridholm, bägge med ett förflutet i lidköpingsbandyn fått många utmärkelser, stor publicitet och kanske t o m blivit världs- och svenska mästare.
Bandyns framtid
Naturligtvis är Arne Argus optimist beträffande bandyns framtid, men han är kritisk till de senaste årens bråk om bandybollens storlek. Han är också oroad över att sporten blivit mindre attraktiv; i t ex Småland har antalet bandyklubbar gått ned från 130 till 30 och antalet ungdomslag minskat liksom publiken.
Något patentrecept för att öka bandyns popularitet har han inte, men hoppas mycket på att den inomhushall som just nu byggs i Edsbyn ska få efterföljare. Sådana anläggningar kan säkert hjälpa bandysporten om fler uppförs över hela Sverige. Kommer en av de tio första att byggas i Lidköping?
Arne Argus: Bandy i 100 år. Ekblads förlag. 303 s.