Svedjebruket en förutsättning för bosättning

Införd i NLT och TSL maj 2005

Hertig Karl, han som senare blev kung Karl IX, visade hela sitt liv stort intresse för landets ekonomi. I hans hertigdöme ingick Värmland och Vadsbo härad och näringslivet där, liksom förbindelserna mellan dessa områden, var viktiga. Därför lät han förbättra vägarna över Tiveden för att underlätta transporterna till de nyanlagda hyttorna och masugnarna i dessa skogrika områden Till sina företag behövde han arbetsfolk och för att odla upp ödemarkerna krävdes hundratals bönder. Det var ont om arbetskraft i Sverige, men hertigen lyckades ersätta svenskar med invandrare från Finland. Detta har varit känt sedan länge, men i dagarna har det kommit ut en bok som klarlägger orsakerna till invandringen och förklarar verkningarna av den.

Hembygdsbok av riksintresse

Bertil I W Kjelldorff gav för några år sedan ut en hembygdsbok om Delebäck som väckte allmän beundran och den 85-årige författaren har sedan dess inte vilat på lagrarna. Han nya bok heter Finsk invandring till Tiveden med omnejd och är liksom hans förra bok något av en forskarbragd. Han har bl a gått igenom jordeböcker, tingsprotokoll och domböcker och där hittat mycket intressant och okänt, som han på ett lättfattligt sätt berättar om. Boken är också försedd med register av olika slag, ordförklaringar, boskapslängder, släktförteckningar och tidiga ägarlängder för många gårdar med finsk befolkning. Den blir därför en guldgruva för släktforskare, oumbärlig för hembygdsvänner runt Tiveden och fylld av kunskap för alla med intresse för krigs-, lantbruks-, social-, eller ekonomisk historia.

Behov av arbetskraft

Redan Gustav Vasa hade importerat arbetskraft från Finland och uppskattat den. De många krigen i slutet av 1500-talet, pesten och missväxten hade gjort att ödehemmanen låg tätt i Hertig Karls hertigdöme men än värre oroligheter, nödår och krig i Finland medförde att många finska bönder gärna sökte sig över till Sverige. Hertigen hjälpte dem gärna och verkar aktivt ha värvat folk, han behövde arbetare till sina nya bruk och nybyggare i Tiveden. Karl såg svedjefinnarna som en fin resurs genom deras förmåga att snabbt kunna försörja sig själva och sina familjer genom att röja, svedja och odla. Deras finnråg, som under lyckade omständigheter kunde lämna 50-80 gånger utsädet, överträffade det svenska kornet och rågen, som bara gav 5-10 gånger. Varje finne som odlat upp ett torp från ”stubbe och rot” fick ett stubbarättsbrev, som gav honom sju års skattefrihet och också rätt för hans arvingar att led efter led bruka hemmanet.

De finska invandrarna förde naturligtvis med sig sitt språk, sin kultur och sina seder. De talade finska i generationer, gav gårdar, berg och sjöar finska namn, hade kvar vidskepliga sedvänjor, var duktiga på näverslöjd och bevarade sina mattraditioner, t ex nävgröten.

Konflikter

Elden och svedjan var för finnarna en livsbetingelse. Detta ledde ibland till motsättningar till grannar och överhet. Under drottning Kristina blev bergsbruket viktigt och skogen därför värdefull, svedjebruket började regleras och olaga svedjebruk medförde dryga böter. Domböcker i Hova tingslag fylldes mot slutet av 1600-talet av mål gällande svedjor och sturska och hårda finnättlingar hävdade där sin rätt gentemot skogvaktare och jägmästare.

Ett smärre uppror mot svenska överheten kom också till stånd, det var det s k Morgonstjärneupproret. Det skrämde upp drottning Kristina alldeles i onödan. De upproriska var 12- 15 finnar, beväpnade med spikklubbor, s k morgonstjärnor och infångades snabbt. Allvarligare var då det s k Binnebergsupproret 1710, då den avskydde och oärlige fogden Johan Wahrenberg misshandlades och dödades. De upproriska bönderna fick hårda straff, märkligt nog var samtliga de sju som dömdes till halshuggning finnättlingar från Tivedstrakten. Deras nedärvda envishet, frihetskänsla och sturskhet gjorde kanske att de hade extra svårt att finna sig i överhetens påbud och befallningar.

Bertil I W Kjelldorffs bok är intressant och täpper till en lucka i historieforskningen, den är dessutom försedd med vackra fotografier, många kartor och olika register. Den kan köpas hos Finnerödja hembygdsförening, hos Laxå kommun eller hos författaren, Tfn 08-820621.

Bertil I W Kjelldorff: Finsk invandring till Tiveden med omnejd. 375 sid.