Landskapet, borgen, slottet.
Läckö slott firade sitt 700-årsjubileum l998 och med anledning härav togs initiativet till att skriva en bok om slottets historia. Boken har nu kommit ut, det är en diger volym på 700 sidor och med en vikt av 1,5 kg. Där är samlat allt som rimligen bör vetas om slottet. Många författare medverkar, t ex Bengt Wadensjö, Göran Lindahl, Chatarina Sjölin, Ingrid Rosell och Gösta Vogel-Rödin. Redaktör för verket har varit f d VD:n för Stiftelsen Läckö institutet, Leif Jonsson.
Byggnadshistoria.
Slottets byggnadshistoria beskrivs grundligt och ritningar och illustrationer förklarar utmärkt en del av de ibland för en lekman svårförståeliga facktermerna. Eftersom flera författare medverkar har ibland upprepningar och omtuggningar inte kunnat undvikas. Kanske borde Leif Jonsson ha redigerat vissa avsnitt hårdare.
Boken presenterar byggmästare, hantverkare, konstnärer och antikvarier och läsaren får veta deras insatser och vad de betytt för slottet. Olika arkiv har flitigt utnyttjats och de redovisas noga, liksom källskrifter och litteratur. Detta ger boken ökat vetenskapligt värde och den kommer att vara en guldgruva för forskare i framtiden. Läckö slott har äntligen fått sin historia.
Storhet och fall.
Slottets storhetstid var självfallet årtiondena då Magnus Gabriel De la Gardie innehade slottet. Men borgens historia går längre tillbaka och ibland är den dramatisk. Slottsherrarna kunde råka illa ut, biskop Vincent av Skara avrättades i Stockholms blodbad, Svante Sture stacks ned av Erik XIV under ett av hans raseriutbrott och Hogenskild Bielke miste huvudet på Stortorget i Stockholm. Då klarade ju sig Magnus Gabriel De la Gardie bättre, han fick behålla livet och miste bara så gott som hela sin förmögenhet.
Läckö miste tidigt sin betydelse som försvarsanläggning och avståndet till Stockholm verkar på 1700- och 1800-talet att kännas besvärande. Slottet tenderar mer och mer att bli ett tillhåll för spöken, svårt att värma upp och dyrbart att underhålla.
På 1800-talet dyker emellertid tanken upp att inrätta en krigsakademi på slottet. Av det blir dock inget, inte heller realiseras planen på en korrektionsanstalt eller ett tavelgalleri. Torsten Rudenschöld har dock skolundervisning i riddarsalen med traktens barn och under Andra världskriget stod flyglottor i tornen och spanade efter fientligt flyg.
Några större förändringar har inte skett med slottet på 300 år och det uppskattas idag både av turister och byggnadshistoriker. Läckö har i dag fått en ny roll – nämligen som turistattraktion. Gösta Vogel-Rödin berättar att några av de första turisterna kom till häst 1901. De klagade på att det inte fanns någonstans att binda hästarna medan de besökte slottet. Till utställningen 1964 kom det 2000 bilar en söndag och det fanns då bara 75 parkeringsplatser. Utvecklingen hade gått snabbt.
Magnus Gabriel De la Gardie.
Slottets store byggherre var ju Magnus Gabriel De la Gardie som lade ned otroligt intresse och pungade ut med oerhört mycket pengar för att skapa en ståndsmässig miljö för sig och sin familj. I boken om Läckö finns naturligtvis ett kapitel om honom. Det är skrivet av Leif Åslund och han vill ändra på den gängse bilden av Läckögreven som slösare och förskingrare av statens medel. Den stämpeln fick Magnus Gabriel De la Gardie av de fiender som besegrade honom och som sedan skrev historien. Han blev den främste syndabocken som försvararna av det karolinska enväldet behövde för att genomföra sin hänsynslösa reduktion. Senare tiders historiker med sin aristokratfördömande inställning har spunnit vidare och gett Läckögreven ytterligare negativ kritik.
Leif Åslund poängterar i stället Magnus Gabriel De la Gardies mecenatskap, hans kraftfullhet i rådet, hans arbetsförmåga, hans bildning och hans hederlighet. Han har därmed åstadkommit något av en omvärdering.
Staden Lidköping
Nya Staden i Lidköping kom ju till samtidigt som byggarbetet på Läckö var som mest intensivt. Var det av fåfänga som Läckögreven vill grunda en stad? Skulle Lidköping bli en fjäder i den grevliga hatten? Något att skryta med inför förnäma gäster? Ibland påstås ju detta, men Bertil Fridén, kunnig i ekonomisk historia, påstår i sin uppsats att det var ekonomin som styrde grundläggandet av Nya Staden. Magnus Gabriel De la Gardie ville ha god tillgång till hantverkare av alla de slag till Läckö. Dessa hantverkare behövdes bara några månader och resten av året kunde de bedriva sin verksamhet i Lidköping. Att försörja de hundratals hantverkarna hela året eller att rekvirera dem från Stockholm blev alltför besvärligt och dyrbart.
Dessutom ville Magnus Gabriel de la Gardie ha jämn och god tillgång på spannmål, kött och salt till alla sina anställda. Detta kunde han köpa i en näraliggande stad, där köpmännen även i tider av missväxt kunde skapa ett buffertlager av begärliga varor.
Framtiden.
De stora spektakulära Läcköutställningarna är borta; i stället vill den nya Stiftelsen Läckö slott lyfta fram själva slottet. Där skall skapas en kulturmiljö med musik och aktiviteter av skilda slag, t ex rundvandringar och olika utställningar om slottets historia. Slottets skall också möbleras för att förstärka 1600-talsmiljön och slottets dominans över omgivningen skall återskapas genom att man återställer vattenytor och naturmark i närheten.
Det är bara att hoppas att planerna lyckas; goda förutsättningar finns. Läckö slott är en publikmagnet av rang, sommaren 1997 besöktes slottet av 220 000 turister. Detta utan en publikfriande utställning.
Boken om Läckö kan kanske bidraga till ökat intresse, det är en vacker bok fylld av bilder av slott, trädgårdar och personer. Leif Jonsson har gjort ett aktningsvärt arbete som redaktör; inte minst genom att leta reda på gamla bilder och låta producera nya. Men varför återges flera kartor så smått, de blir omöjliga att tyda! Ett person- och ett sakregister hade också ökat bokens värde!
Detta är dock bara randanmärkningar, Läckö har nu fått sin historia, sakkunnigt, grundligt och elegant skriven. Boken är ett måste för varje bibliotek och en önskebok för den historieintresserade.
Leif Jonsson, red, Läckö. Landskapet, borgen, slottet. Carlssons förlag