Litteratur från Västergötland presenteras i ny bok

Införd i NLT December 2002, TSL Januari 2003

I april 1962 träffades ett antal boksamlare i det nyrestaurerade Gamla rådhuset i Lidköping. Bland dem sågs Jörgen Elgström, Ulla Reutherborg, Bertil Ekberg, Benjamin Lidholm och Ingvar Kjörck. Syftet var att bilda en sammanslutning för sådana som samlade på Västgötalitteratur och efter en del födslovåndor kom en förening till stånd. Den lever ännu i dag och det i högönsklig välmåga med över 1500 medlemmar och kan nu se tillbaka på en 40-årig framgångsrik verksamhet med auktioner och utgivning av böcker, gärna i faksimil ; ständigt med uppmärksamhet på allt som lämnat trycket och har anknytning till Västergötland.

Ny bibliografi

Redan från starten var tanken hos stiftarna av Föreningen för Västgötalitteratur att ge ut en bibliografi över den västgötska litteraturen. Många författare lär ha försökt men alla har gett upp efter moget övervägande; de har insett svårigheterna. I dagarna presenteras trots detta och sent omsider en bok som heter Västgötaböcker och är en resonerande bibliografi, skriven av Dan Korn. Den är efterlängtad men gör inte anspråk på att vara fullständig utan presenterar böcker som är eller har varit läsbara och gärna också blivit rariteter. Böcker av typen Datorstödd vårdfunktion vid Gråbo vårdcentral är dessbättre uteslutna.

Att samla litteratur från Västergötland har för många slutat i ett sjukligt begär och Dan Korn ger många och roliga exempel på det. Han försöker också förklara vad som kan räknas som västgötalitteratur men lyckas inte riktigt med det. Är visor av Evert Taube, tändsticksetiketter från Vänersborg, reseskildringar från Afrika skrivna av en västgöte och kataloger från boskapsauktioner i Skara värda att samla? Generöst skriver Dan Korna att det naturligtvis är samlarens ensak, han eller hon har fullständig frihet.

Gamla böcker

Gamla böcker är naturligtvis ofta värdefulla, men en samlare behöver inte i samlarnit gå så långt bakåt som Pehr Tham på Dagsnäs, som lät uppföra en runstensallé upp till sitt gods; inte heller är det nödvändigt att samla på utsökta band i röd marokäng med Magnus Gabriel De la Gardies stämpel och namnteckning även om det är frestande. Det kan vara nog så besvärligt att få tag i de böcker om arkeologi och gamla mynt som teckningsläraren i Lidköping, Hilder Werner, gav ut i slutet av 1800-talet. En roman från 1923 kan också vara en sällsynthet.

Dan Korn har själv samlat västgötalitteratur i många år och äger eller har ägt ett stort antal rara böcker. Det är i många fall om dessa böcker och deras författare han skriver och han besitter därför en god kunskap om sitt ämne. Blygsamt påstår han att han bara bedrivit direkt källforskning i fråga om skildringarna av 1838 års författande Skaradjäknar. Detta kapitel har alltså nyhetens hela behag och är kanske därför ett av de bästa i boken, även om djäknarnas författarmödor inte avsatt synliga spår i litteraturhistorien.

Originella levnadsöden

I Västgötaböcker presenteras som läsaren har rätt att vänta sig en rad originella människor och märkliga levnadsöden. Ett kapitel handlar om svältande pigor och de var många i Västergötland för några hundra år sedan. De kunde märkligt nog klara sig utan mat i månader och år och trots noggrann övervakning kom man inte på dem med att äta. Om flera av dem skrevs det böcker och många av dessa är nu av stort samlarvärde.

Naturligtvis berättar Dan Korn om den senare så kände författaren Gunnar Falkås som bara sålde 23 exemplar av sin första bok. Skamsen grävde han en mörk natt ned de övriga 977 osäljbara böckerna i sin trädgård och boken, som hette Dödens Dal, är därför i dag mycket sällsynt.

Mången västgötaförfattare skrev hellre än bra och kom då att med bravur erövra en plats bland pekoralisterna. En av de yppersta bland dessa hette Justina Nyström och har skildrat Skaraborgs län i en rad dikter, en av de märkligaste beskriver poetiskt lantbruksmötet i Mariestad 1874.

I boken presenteras naturligtvis också kända och erkända författare men de ges sparsamt med utrymme. Om Birger Sjöberg, Gunnar Wennerberg och Sophie von Knorring kan man läsa på andra ställen. Det är åt de okända, de tidstypiska, de smått tokiga och djupt originella som Dan Korn ägnar utrymme och han delar generöst och roligt med sig av sin kunskap och lärdom. Hans bok är rikt illustrerad med foton och bilder på titelsidor och författare och har som sig bör både orts- och författarregister.

Ett sockenboksregister underlättar för hembygdsforskare att hitta litteratur från sitt härad och sin socken.

Dan Korn: Västgötaböcker. En resonerande bibliografi över västgötalitteraturen.

Förlag: Föreningen för Västgötalitteratur. 416 s.