Allan T Nilson är född i Skara och där växte han upp och tog studenten. Han valde sedan att läsa i Stockholm och Uppsala, bl a litteraturhistoria, men hans intresse för arkeologi och etnologi gjorde att han kom att bli museiman. Han har varit chef för Historiska museet i Göteborg, där han gjort uppskattade insatser. Som pensionär har han nu återvänt till Skara, där han med intresse deltar i kulturlivet och ser tillbaka på den tid som flytt. Allan T Nilson har ett fantastiskt minne för händelser och personer från sin barndoms Skara och det har nu resulterat i en bok som heter, I Skara. Människor och miljöer. Minnen och reflexioner.
Allan T Nilson berättar i sin bok om sin familj, som bott i tre generationer i Skara. Han börjar med sin farfar som från att ha varit bondpojke så småningom blev köpman och rådman. Han bodde och ägde det Berggrenska huset vid torget i skuggan av Domkyrkan. Där gick den unge Allan som barn i huset och han berättar levande om det dagliga livet i denna gamla köpmannagård.
Skara har ju av någon kallats liten, krokig och ful, men det håller inte Allan T Nilson med om. Han skildrar i stället den idylliska staden och sin lyckliga barndom i Västergötlands Aten, som Skara kallats. Naturligtvis uppehåller han sig gärna vid sin skoltid. Den avslutades med studentexamen 1942 och i boken berättas om skolkamrater och om lärare, ”krabborna”, som nästan alla hade öknamn. Bland dem porträtteras David Nilsson, Hugo Swensson och Rudolf Söderberg, som alla är legendariska. Skolsederna och deras historia, med sina omskrivna inslag av pennalism, har naturligtvis sin plats i boken. De kan författaren redogöra för i kraft av den kandidatuppsats han skrev på Stockholms Högskola och som sedan gavs ut som bok.
Efter studentexamen var det dags för den nybakade att mitt under brinnande krig göra militärtjänst. Den blev lång med flera inkallelser, men episoder och händelser som skildras ger en god och trogen tidsanda. Från att ha varit infanterist omskolades författaren till modern pansarsoldat och fick lära sig att köra stridsvagn och plocka isär och ihop kanoner med bindel för ögonen.
Författaren har letat i gamla familjealbum och där hittat tidstypiska fotografier på skolkamrater, lärare och släktingar. Boken innehåller dessutom massor av arkitekturhistoria med bilder av Skaras vackraste hus. Flera kartor över staden gör boken än mer intressant.
Allan T Nilson har verkligen ansträngt sig för att porträttera Skara i en gången tid. Man kan gott påstå att han lyckats. Inte mycket har försummats. Han ägnar, utöver familjehistorien, ett kapitel åt idrotten, ett åt de första bilarna, ett åt Läroverkets 300 – årsjubileum 1941, ett åt kulturaktiviteter och ett åt de politiker och förtroendevalda som styrt Skara. På allt och alla har han lyckats få fram bilder och boken avslutas med personregister och förteckning över källor och litteratur. Boken I Skara är läsvärd för västgötar och ett måste för Skarabor och Skaradjäknar. Den ingår i Skara Gilles skriftserie.
Allan T Nilson, I Skara. Människor och miljöer. Minnen och reflexioner. Inb. 192 s