Edvard Nonnen, invandraren som reformerade svenskt lantbruk.

Införd i NLT Juni 2001

I Nya Staden ligger Nonnens väg och den har sitt namn efter Edvard Nonnen (1804 – 1862), som på Degeberg inrättade Sveriges första lantbruksinstitut och därmed kom att göra en betydande insats för att modernisera det svenska lantbruket.

Ett pessimistiskt Sverige.

När Sverige 1812 efter det olycklika kriget mot Ryssland förlorat Finland var stämningen i landet djupt pessimistisk. Inte bara kriget hade gått snett, sillperioden i Bohuslän hade tagit tvärt slut och stångjärnsexporten till England minskat katastrofalt. En ekonomisk och andlig depression tryckte nationen. Många svenskar var dock optimistiska och ville med Tegnérs ord, ”inom Sverige erövra Finland åter.” Unionen med Norge nar ett ljus i mörkret, men med svag lyskraft. För att den svenska ekonomien skulle kunna förbättras måste först jordbruket, modernäringen, som sysselsatte 90% av befolkningen, reformeras. Det insåg alla och stora ansträngningar gjordes för att öka avkastningen inom jordbruket. En av jordbrukets reformatorer kom att heta Edvard Nonnen.

Bakgrund

Hur hade då Edvard Nonnen fått sitt intresse för lantbruk? Ja, det verkar att ha varit något av en slump. Den tändande gnistan kom under den resa som Nonnen vid 17 års ålder gjorde från landeriet Liseberg i Göteborg till Stockholm. Färden gick genom Skaraborgs län och där rådde stor fattigdom, mycket beroende på ett vanskött jordbruk. Marken var utsugen av ensidigt sädesodling, diken saknades, foderväxtodling och boskapsskötsel hade försummats och missväxt var därför snarare regel än undantag. Den unge Nonnen förfasade sig, här kunde mycket göras för att åstadkomma förbättringar. Receptet var kunskap och arbete för att få jorden att bli bördig och ge mångfalt större skördar.

Nonnen var egentligen storstadsbo, född i Hamburg och lika hemma i London som i Göteborg. Fadern var engelsman och Edvard behöll hela livet en pikant brytning, men kom att få stor nytta av sina språkkunskaper. Han hade t ex studerat kemi i London vid 15 års ålder för en av dåtidens förnämsta naturvetare, Michael Faraday och samtidigt fick han enligt engelsk sed också utbildning i ett hantverk, i Nonnens fall var det snickeri. Detta kom senare att få betydelse.

Studieår.

Efter ankomsten till Stockholm fortsatte Nonnen sina kemistudier, nu med den berömde Jöns Jakob Berzelius som lärare. Hans intresse för lantbruksstudier var dock svårt att tillgodose, någon sådan utbildning fanns inte i Sverige. Nonnen fick komponera en själv. Han läste jordbrukskemi för Berzelius, gick på föreläsningar på Tekniska Högskolan och läste husdjurslära på Veterinärinstitutet.

Efter en tid drog han vidare till Tyskland för att praktisera jordbruk och for sedan runt i Skåne, Skottland och England för jämförande studier och för att uppsnappa agrara nyheter som kunde tillämpas i Sverige.

Degeberg köps.

Vid 25 års ålder känner sig Nonnen färdigutbildad och ser sig om efter en större gård i Sverige. Han får reda på att Degeberg i Rackeby socken är till salu och efter en sakkunnig inspektion blir köpet klart 1828. Pengar fick han från släkten, som var förmögen. En morbror ägde bl a att sockerbruk och Carnegie porterbryggeri i Göteborg.

Edvard Nonnens dröm är nu att inrätta ett lantbruksinstitut för att där utbilda elever till kunniga jordbrukare. År 1834 ingav han till Kungl Maj:t en framställning om att få inrätta ett sådant institut. Där skulle allmogens folk studera till rättare och elever från den bildade klassen till förvaltare och till inspektorer. Målet var att ”bland landtbrukare af alla stånd sprida kännedom om yrket till Fäderneslandets framsteg”.

Utbildningen.

Nonnen hade begärt 5000 Riksdaler av staten för att komma igång och det beviljades; lustigt nog var det bara bondeståndet som vägrade att stödja förslaget. Snart kom de första eleverna och de lovades en gedigen utbildning om de naturlagar och i de vetenskaper som krävdes inom jordbruket. Praktiskt och teoretiskt skulle blandas och goda kunskaper garanterades genom att eleverna fick vistas på en större gård, där ägaren och hans medhjälpare själva undervisade. Regeringen skulle självfallet ha tillsyn över skolan och genomföra årliga inspektioner.

Elever stod snart i kö för att komma till Degeberg. Snabbt kom verksamheten i gång och eleverna undervisades i t ex veterinärlära, bokföring, agrikultur, matematik och fysik, kemi och växtfysiologi. Eleverna fick också utbildning i trä- och järnarbete och lärde sig att tillverka moderna jordbruksredskap. Lärare i de flesta ämnena var Edvard Nonnen.

Nyheter som lärdes ut var t ex modernt skiftesbruk, gödningslära, klöver- och oljeväxtodling och täckdikning. I nästan 30 år gjordes på Degeberg en storartad insats för svenskt lantbruk och närmare 800 elever utbildades.

Grundade Lidköpings Nykterhetsförbund.

Efter Nonnens död 1862 övertogs jordbruksutbildningen av lantmannaskolor och lantbrukskolor av skilda slag. Senare kom Lantbruksuniversiteten i Alnarp och Ultuna, men all svensk lantbruksutbildning vilar på den grund som Edvard Nonnen lade. Han var en pionjär och en eldsjäl och Lidköpingsborna bör vara stolta över att en gata fått hans namn.

Han gjorde också en mera direkt insats för staden Lidköping. I England hade han med intresse tagit del av de nykterhetsidéer som börjat dyka upp där. Han insåg att det svenska brännvinssupandet var skadligt både för jordbruket och för landet och bildade därför redan 1830 Lidköpings Nykterhetsförbund. Det var stadens och en av landets första nykterhetsföreningar.