Införd i NLT Dec 2000
Enslingen Lasse i Berget bodde runt förra sekelskiftet under flera decennier i en grottliknande bostad i Husaby. Han hade rykte om sig att vara folkskygg, men ibland var han på humör att ta emot besök. Det är ont om foton av honom, han ville inte gärna låta sig avbildas. Än mer ovanligt är det att i dag hitta ögonvittnesskildringar av besök hos honom.
I gamla familjealbum går det dock ibland att göra fynd. Både ovanstående bild och en berättelse om en visit hos Lasse finns i lidköpingsbon, C F Hartungs, efterlämnade foton.
C F Hartung var en av grundarna av Nymans Porslinsmåleri, som senare kom att bli Aktiebolaget Lidköpings Porslinsfabrik(ALP) och Rörstrand. Han berättar så här:
Vid vårt besök levde Lasse som ensling i denna bergshåla, bland skogens alla djur och fåglar, omgiven av vildmarkens skog och snår, berg och klippsprång. Just i en sådan klippgrotta hade han valt sin bostad genom att framför hålan lägga upp en mur av stenar, med primitiv dörröppning och några små fönster, som släppte in ett sparsamt ljus.
Möblemanget var av enklaste slag och bestod av säng, bord, och stolar. Järnspisen invid bergväggen var av minsta slag, rökröret stack upp genom berghjässan, en trädrot hade troligen någon gång i tidernas morgon banat väg för densamma.
Enslingen hade varit gift, berättades det, och tillsammans med makan i denna grotta uppfostrat tvenne barn, en gosse och en flicka. Numera levde han dock ensam, skild från yttervärlden och fick endast då och då besök från den civiliserade världen. Han var mycket otillgänglig och svår att komma i samspråk med, men lite medhavd cognac piggade så småningom upp hans dystra inbundna sinne och vi fick honom att med bössan i hand ställa sig i dörröppningen för fotografering.
Tack vare kameran och den korta nedskrivna skildringen av Lasse och hans bostad har besöket efter nära 100 år räddats till eftervärlden. Det vore synd låta detta tidsdokument ligga begravt i farfars familjealbum, det kan säkert uppskattas av fler än hans efterlevande.