Har verkat i Uppsala som professor, gitarrist och studentsångare

Införd i NLT Feb 2008

När Lidköping 1946 firade sitt 500-årsjubileum uppfördes ett krönikespel som skildrade viktiga händelser i Gunnar Wennerbergs liv. För ändamålet hade en specialscen byggts upp vid Västra Folkskolan, nuvarande Kylanderskolan, där skolans fasad mot älven bildade bakgrund och publiken satt bänkad på skolgårdens grusplan. Krönikespelet, Magistern från Lidköping, hade skrivits av Nils Taube, teaterhistoriker och bibliotekarie från Uppsala och det fick goda recensioner i tidningarna. Nils son, den fjortonårige, gitarrspelande Adam Taube, spelade rollen som den unge Gunnar Wennerberg och vann den stora publikens hjärtan. Det berodde naturligtvis mycket på hans skicklighet som musiker och skådespelare men också på det faktum att han var dottersonson till Gunnar Wennerberg. Kunde en lämpligare rollinnehavare hittats?

Adam Taube växte upp i Uppsala, där han tog studenten och sedan började läsa statistik. Det gjorde han med sådan framgång att han blev amanuens, universitetslektor, filosofie doktor och professor. Hela sitt liv har han dessutom varit intresserad och skicklig klassisk gitarrist, en god bit över amatörstadiet och det har han visat genom att ge otaliga konserter tillsammans med kända musiker. Han har också sjungit i Orphei Drängar och engagerat sig som ordförande i Allmänna Sången, den andra av studenternas kända sångkörer. Som professor har han också valts till Västgöta Nations inspektor och lagt ned ett beundransvärt arbete för nationens bästa.

Som pensionär har Adam Taube nu skrivit sina memoarer och det har blivit en bok full av intressanta minnen från Uppsala. Han skildrar sin barndom, fylld av sjukdomar och med knackiga betyg i skolan. Efter studentexamen kom han att ägna sig åt statistik och på statistiska institutionen träffade han på professor Herman Wold. Denne var född i Lidköping och en fruktad akademisk lärare. Taube skildrar med humor sina kontroverser med denne originelle professor men lärde sig trots allt att uppskatta honom.

Bokens mest spännande avsnitt handlar om när Adam Taube under flera år på uppdrag av UNESCO tjänstgör som professor i Etiopien. Han är full av sympati för sina studenter och är med om den dramatiska kuppen då kejsar Haile Sellassie störtas.

Under senare delen av sitt liv har Adam Taube varit banbrytare inom den medicinska statistiken och inom detta ämne skrivit läroböcker, föreläst över hela världen och blivit internationellt känd.

Under hans tid som inspektor för Västgöta Nation återupplivades det krönikespel om Gunnar Wennerberg som Adam Taubes far skrivit och det uppfördes med framgång både i Uppsala och under en turné i Västergötland. Det spelades också i Lidköpings Folkets Park med studentskådespelarna från Uppsala. Uruppförandet, jubileumssommaren 1946, väckte naturligtvis större uppmärksamhet, mycket beroende på de engagerade lokala förmågorna. Magnus Lidholm skötte sminket, SGU:s folkdanslag uppträdde med danser och näpna barn spelades av småskoleeleverna Kerstin Pagerup, Grace Danielsson, Hedvig Söderström, Stig Lundström, Lennart Löfstrand, Bertil Uvesten m fl.

Adam Taubes memoarer är välskrivna, intressanta och försedda med en mängd illustrationer av olika slag.

Adam Taube: Mest medvind, Uppsala Publishing House 368 s