Spänningsromaner med kvinnliga eller manliga poliser i huvudroller översvämmar numera marknaden. Det är därför glädjande att debutanten Amanda Hellberg från Varnhem nu har valt att komma ut med en skräckroman. Det är en gammal genre, Dracula och Frankenstein har ju skrämt generationer av läsare och Edgar Allan Poe (1809-1849) betraktas ännu som en mästare i att skildra det hemska och övernaturliga. Rysliga och otäcka scener är det också gott om i Amanda Hellbergs bok som heter Styggelsen. Handlingen utspelas i en stad som heter Skarlanda. Det är hennes fiktiva namn på Skara och för att läsaren inte ska tvivla placeras där också ett slakteri, ett lantbruksgymnasium och i närheten en hed och en klosterkyrka, omgiven av mjuka kullar. Trakten har också i boken fått ett sentida uppsving genom att turister flockas där, beroende på att en populär författare förlagt handlingen i sin medeltidsroman dit. Om nu inte de geografiska detaljerna skulle vara nog, så avslöjar bokens personer sitt västgötska ursprung genom sitt språk. Någon puttar på sin cykel, en annan jagar blinningar, en tredje äter grynkorv och verben sa och sulle används ofta i dialoger.
Styggelsen består av två delar, den första utspelas några år efter Andra världskriget och handlar om en synsk flicka, som utsätts för vidriga övergrepp av en sadistisk sköterska; det är hon som i andra delen ges namnet Styggelsen. Flickans övernaturliga förmåga som sierska utnyttjas av en charlatan till pastor som med hennes hjälp och egen spiritistisk humbug lurar sin frikyrkoförsamling på pengar. Ytterligare en otäck figur porträtteras, nämligen en läkare som är både beklämmande lättlurad och ful pedofil.
Författaren skildrar exakt och närgånget många blodiga och rysliga scener i den fasaväckande källarcell, där Styggelsen i flera år håller den synska flickan fången. Hennes rent djävulska grymhet, detaljrikt berättad, medför nog att många kan må illa vid läsningen och nattetid kommer att ridas av maror.
Handlingen i bokens andra del utspelas ett femtiotal år senare. Scenen är fortfarande Skarlanda, och ett antal nya personer dyker upp. På ett mycket skickligt sätt lyckas författaren binda ihop dramatiken i romanens första del med händelserna i den andra. Det övernaturliga får även nu stor plats, drömsekvenser och syner blandas med ond bråd död samtidigt som en realistisk vardagsmiljö skildras. Märkligt nog lyckas Amanda Hellberg i sin roman, som vimlar av skräck, hemskheter, blod och sadism åstadkomma ett förlösande slut, som känns både trovärdigt och rättvist.
En författare har ofta som syfte att nagelfara händelser i tiden och Amanda Hellberg är inget undantag. Mål för hennes tydliga samhällskritik är händelserna i Knutby, barnsex, spiritism, godtrogenhet och våld. Romanen kan ses som ett skarpt och ursinnigt angrepp på sådana företeelser. Hennes sätt att behandla det svenska språket är suggestivt och det kombinerat med den originella, välkomponerade berättelsen gör hennes debutroman verkligt läsvärd och, trots sitt makabra innehåll, mycket underhållande. Med förväntan emotses hennes nästa roman.
Amanda Hellberg: Styggelsen. En skräckroman. Bokförlaget h:ström – Text & Kultur. 170 s.
Recension publicerad i NLT och i tidningen Västgötalitteratur 2008.