Funderingar om svenska språket

Införd i NLT April 2001, TSL Maj 2001

Varje dag använder vi tusentals ord och uttryck. Några är fyrkantiga, andra runda, somliga vet vi inte var de kommer ifrån, en del inte ens vad de betyder. Intresset för vårt svenska språk är stort, många tidningar har en språkspalt och dit skriver eller mejlar läsare med frågor om ords betydelse, böjning, uttal, användningsområde eller härstamning.

Ingemar Unge, uppskattad kåsör i tidningen VI, har där också en språkspalt och han har nu samlat ett antal av sina språkfunderingar i en bok. Den heter Att trilla av pinn och vara ur led och innehåller allehanda roande förklaringar till egenheter i svenska språket.

En hel del pekpinnar finns också med; t e x varför skriva förhyra när det heter hyra och öppna upp i stället för bara öppna.

Författaren retar sig också på att ordet själv förväxlas med ensam; han äter själv betyder att någon kan äta utan hjälp medan han äter ensam måste vara att äta utan sällskap. Barnet ammar är en slarvig konstruktion, det låter som en mindre sensation i äldre folks öron. Naturligtvis diar barnet.

Tomten och tomten.

För en invandrare är det ofta svårt med rätt accent, det är skillnad mellan tomten som kommer med klappar och tomten som man bygger på och mellan stegen man kliver på och stegen man går. Besvärligt för invandrare måste också vara användningen av svenska o:n. Ogenerat läge är begripligt men vad är ett generat läge? Ett hus som rodnar? Olycklig är motsats till lycklig men rolig är inte motsats till orolig. Och oborstad är inte bra att vara; men borstad ska man akta sig för att vara; det betyder ju full.

Vi svenskar tror gärna att vårt språk är logiskt, konsekvent och grammatikaliskt enkelt. Unge har inte svårt att visa motsatsen. Han påpekar också att språket förändras; meningen ”Jante settan” betyder på dagens stockholmska, ”Jag har inte sett honom”. Men ett språk som lever måste förnyas; det gäller alla språk. När drottning Anne av England inspekterade den nybyggda S:t Paulskatedralen i London utbrast hon: ”It is awful, artificial and amusing.” Det betyder på modern engelska, hemsk, tillgjord och skrattretande, men 1710 betydde det vördnadsbjudande, konstnärlig och häpnadsväckande. Och det var precis vad hon ville säga.

Latinet är ett dött språk och det har därför stelnat i form och tvingas konstruera moderna ord; folle pedibusque ludens är fotbollsspelare och dator heter computatorium.

Varifrån kommer orden?

Ingemar Unge är uppenbarligen intresserad av språkhistoria; han skriver i sin bok om vad hundrasernas namn kommer ifrån, han redovisar travets ibland ogenomträngliga språk, han förklarar popvärldens nymodiga termer och han översätter japanska bilnamn. Han lär dessutom ut pianots historia.

Det militära språket har influerat språket, t ex inom sporten; anfall, försvar, defensiv, attack och bredsida finns på varje sportsida. Ett bombnedslag, gärna blont, är numera inte nödvändigtvis krigiskt medan däremot torpeder fortfarande är farliga, även i betydelsen kriminella muskelberg. Att MUCK skulle betyda Militär Utryckning Civila Kläder tillbakavisar Unge. Ordet muc är fornindiska och betyder släppa lös. Och det är väl möjligt.

Pyttipanna och SOS.

Namn på sånt vi äter har ofta en intressant historia. Pyttipanna är det som man putter i pannan och pizza kommer från vulgärlatinets pieca, som betyder kasta och syftar på kockens kastande med degen för att få den rund och platt. Och vem kunde ana att barberque, som betyder grillad mat utomhus, kommer från franskans ”de la barbe a la queu” (från skägg till svans). Det vill säga hela djuret helstekt.

Roande språklig förklaring har uttrycket lägga rabarber på. Det är en missuppfattning av lägga embargo på, som betyder ungefär ta i beslag.

De bekanta nödropen till sjöss förklarar Unge också på ett trovärdigt sätt. SOS betyder inte alls Save Our Souls (Rädda våra själar). Sanningen är att SOS betyder ingenting. När signalen skapades, strax efter katastrofen med ”Titanic” 1912, ville man få fram en Morsesignal som kunde skära som en ångvissla genom radiobruset och då ansågs tre korta, tre långa och tre korta som mest ändamålsenliga. Mayday som nödrop verkar obegripligt och svårt att förklara. Varför ropa Majdag när man är i nöd? Det gör man inte heller, utan man ropar på franska m´aidez (hjälp mig), som av engelsmän kom att missuppfattas som mayday.

Ingemar Unges bok är rolig, intressant och lärorik. Den är ett kulturhistoriskt uppkok som visar hur ärans och hjältarnas språk i alla tider influerats av utländska tungomål och fortfarande gör det. Författaren gläder sig åt detta. Därmed inte sagt att det skulle finnas språkliga företeelser som han ogillar och vill utrota. Om dessa skriver han också, dock utan att förfalla till gnäll och klagan.

Ingemar Unge; Att trilla av pinn och vara ur led. 173 s

Norsteds förlag.