NLT-bok speglar livet i Lidköping under 100 år

Men också övriga Sverige och utlandet ges utrymme

Införd i NLT December 2003

Företag som jubilerar vill ofta manifestera detta på olika trevliga sätt. Glädjande nog har NLT, som i år fyller 100 år, beslutat att fira sitt jubileum med att ge ut en bok. Den heter Tidningen i staden, Staden i tidningen och är skriven av Per Lindström, Karl Erik Gustafsson och Ronny Weihard. Det är en vacker bok, tryckt på bra papper, slösande rik på bilder och den berättar på ett sakligt och underhållande sätt om stort och smått som det skrivits om i NLT under ett sekel. Lokalhistoria blandas friskt med världshistoriska händelser.

Boken består egentligen av två delar, en del är tidningshistoria och en del består av översikter, reportage och notiser som Per Lindström valt ut bland de hundra årens gulnade lägg.

Karl Erik Gustafsson är professor i massmedieekonomi i Göteborg och han inleder boken med att berätta om Skaraborgs tidningshistoria. Den är både lång och intressant och författaren förklarar på ett lärorikt och trevligt sätt varför lokala tidningar startats med optimism men dessvärre också tvingats till nedläggning. Spännande är Gustafssons berättelse om hur tidningen Wästgöta-Posten länge kämpade med NLT om läsarna i Lidköping, men till slut tvingades ge upp. Kvar som segrare stod NLT och tidningen har undan för undan befäst sin ställning i Lidköping och kan stolt skryta med att vara Europas största tredagarstidning.

Westgöta-Posten var en konservativ tidning och gjorde ingen hemlighet av det; tvärtom. Detta väckte en stark irritation bland nykterister, arbetare och frikyrkofolk i Lidköping och Ronny Weihard har satt sig in i varför en alternativ tidning med krav på allmän rösträtt, sociala reformer och nykterhetsfrämjande åtgärder kom till. NLT blev småfolkets tidning och när det första numret kommit ur tryckpressen hurrades det och ett leve utbringades bland de väntande arbetarna och hantverkarna. En rad duktiga, i dag bortglömda redaktörer presenteras av Weihard, t ex Hugo Hägglund, Herman Bäck, Knut Schröder, J Alén och Roland Broberg. En boktryckare vid namn Axel Hörling dyker upp i tidningens historia redan 1910 och sedan dess har namnet Hörling varit starkt kopplat till tidningen och verkar förbli det även under kommande år.

Per Lindström är född och uppvuxen i Lidköping men bor numera i Skåne, där han verkat som redaktör, författare och utgivare av flera böcker. Han har i jubileumsboken fått till uppgift att för varje decennium kommentera viktiga tilldragelser både i Lidköping och ute i stora världen och det gör han på ett kunnigt och intresseväckande sätt.

För varje år har Lindström valt ut intressanta rubriker från NLT, men också saxat delar av reportage och notiser om händelser och aktualiteter som stått att läsa i tidningen. Och här blandas världshistoria med lokala trivialiteter på ett halsbrytande sätt. Från de första åren meddelas t ex att Albert Einstein presenterat sin relativitetsteori, att Titanic sjunkit, att en råttsvans hittats i en medvurst i Lidköping, att en fylld brännvinsliter hittats nedgrävd bredvid ett lik på kyrkogården och att Tådene hingstförening haft möte.

Under trettiotal och fyrtiotal är det den politiska oron och krigshändelserna som fyller tidningen. Ivar Kreugers död är naturligtvis en stor händelse liksom att de första nazisterna dyker upp i Lidköping; deras läror uppskattas dock inte av NLT. Lokalt uppmärksammas att sotarmästare Otto Schmidt verkat i yrket i femtio år. Han berättar roliga och otäcka historier från sin verksamhet. Ångaren Eos gör 1937 sin sista resa och får en värdig sista kärleksförklaring skriven av Benjamin Lidholm.

Lidköpingsborna övade efter krigsutbrottet 1939 mörkläggning, ransoneringarna av många livsviktiga varor började märkas och i Rackeby var det 45 grader kallt. De tyska framgångarna i kriget kändes olustiga men de allierade framgångarna hälsades med glädje. Fredsslutet firades i Lidköping med ett möte på torget, glädjen var stor men ingen anade att ett nytt krig väntade, nämligen det kalla kriget.

Många lokala gobitar har Per Lindström hittat i sitt fortsatta bläddrande, t ex att Lidköpings ”Svarta Maja” 1961 utnämnts till Sveriges mest krockskadade polisbil, att en intervjuad berättar om att bandylaget Villa under sina första år spelade på sjöis och då fick dribbla mellan gäddsaxarna och att Danmarks mest firade porrstjärna hade sina rötter i Lidköping.

Naturligtvis har Per Lindström också tagit med de senaste årens viktiga händelser i Lidköping och självfallet har han uppmärksammat katastrofer, tillbud och viktiga frågor under årens lopp, t ex bränderna, islossningarna, översvämningarna, striderna om hamnleden och sopeldningen och rivningen av varmbadhuset.

Bilderna i boken är värda ett särskilt omnämnande; gamla foton från bl a S:t Nicolai gilles arkiv är ofta förekommande liksom nyare, ofta i färg, tidstypiska annonser och tidningssidor från olika epoker har valts ut med omsorg och ger därför god tidsatmosfär. Det gör också de porträtt av kända Lidköpingsbor som det vimlar av i varje kapitel t ex Torsten Ström, Evald Johansson, Nils Frisén, W Nilson-Dag, Evert Idling och Robert Eldh.

En bok om Lidköpings historia gavs ut 1946 och stadens kommunala historia har också skrivits. Med NLT.s jubileumsbok har Lidköpingsborna fått en modern, innehållsrik och kompletterande historiebok; äldre kan bläddra i den med igenkännandets glädje och yngre för att lära sig lite om hemstadens samhällskunskap och historia. Jubileumsboken bör kunna användas som lärobok i skolorna och naturligtvis finnas i alla bibliotek, offentliga och privata. Den borde också stå högt upp på alla julens önskelistor.

Per Lindström, Karl Erik Gustafsson Ronny Weihard: Tidningen i staden, Staden i tidningen. NLT:s förlag. 239 sidor