Gullspångsaktierna -II

Forcerad utbyggnad av Gullspångsfallen. Kraftbolagets första kontor ett vindsrum på LMV

Införd i NLT augusti 2000

Gullspångsaktierna -I

Den 20 maj 1906 hölls konstituerande bolagsstämma i Stockholm för Kraftaktiebolaget Gullspång-Munkfors.Närvarande var bl a disponent Grevilli,doktor Lundgren från Lidköping, baron Klingspor, John Hedin och William Olsson.Ordförande blev Gustaf Grevilli och verkställande direktör John Hedin. Aktiekapitalet bestämdes till 1 miljon kronor och stora akieinnehavare blev Katrinefors bruk,Lidköpings Mekaniska Verkstad och Hällekis cementfabrik.350 000 kr av aktiesumman reserverades för städerna Lidköping och Mariestad. Lidköping tecknade sig då för aktier till ett värde av 250 000 kr medan Mariestad nöjde sig med 20 000 kr. Resterande 80.000 av aktiekapitalet satsades privat av männen i bolagsstyrelsen.

Bolagsstyrelsen verkade vara lyckligt okunnig om omfattningen av det arbete som låg framför den.Verkställande direktören John Hedin hade sitt uppdrag mera som bisyssla och bolagets huvudkontor var ett vindsrum på LMV; hela personalen bestod från början av en kassör.Snart blev det dock nödvändigt att anställa flera,dammbygget i Gullspång,dragning av ledningar,förhandlingar med markägare,finansieringsproblem, vattenprocesser och annat blev arbetskrävande.Verkställande direktören fick snart sitt arbete på LMV som bisyssla.

Kraftverksbygget

I augusti 1906 kom arbetet med dammbyggnaden i Gullspång i gång. Från första början blev det forcerat,man var angelägen om att hinna före starten av kraftverket i Trollhättan för att vinna konkurrensfördelar. Entrepenör hann inte anlitas utan bygget fick ske helt i kraftbolagets egen regi.Arbetare fick man från orten men också vattenrallare från hela Sverige anlitades och som mest var det 1000 man anställda.Bostadsbaracker fick byggas och arbetet pågick periodvis i två- eller treskift.

En hel del olycksfall inträffade tyvärr under bygget,varav fem med dödlig utgång.Detta tog John Hedin hårt,han var nämligen långt före sin tid beträffande omtanke och omsorg om sin arbetskraft.Han såg t ex till att en kollektiv olycksförsäkring tecknades för arbetare och tjänstemän och han lät uppföra en sjukstuga vid bygget och anställa en sjuksköterska. Hon hade rätt att vid behov kalla på läkare;medicin och läkarvård var gratis.Ett marketenteri inrättades också och bolaget garanterade för att arbetarna gjorde rätt för sig.

John Hedins syn på de anställda skilde sig markant från baron Klingspors åsikter.Denne ansåg nämligen att man borde sätta likhetstecken mellan demoralisering och demokratisering och att olycksfallsförsäkring för arbetare skulle verka förslappande på arbetsmoralen.Man kan lätt inse att Kraftbolagets styrelsemöten inte alltid försiggick i lugn och ro.

Kraftverksbygget gick planenligt och den 30 juli 1908 kunde kraftverket högtidligt invigas av civilministern,den blombergsfödde greve Hugo Hamilton. Då var också ledningsnätet färdigt och det hade inte varit lätt att dra. Många markägare hade begärt hutlöst betalt för att ge tillstånd att sätta upp ledningsstolpar på sina marker men förhandlingar hade löst det mesta.Besvärligast var nog bonden som ville ha extra betalt för att hans marker låg så lågt.Han hävdade att vatten kunde läcka från ledningarna och åstadkomma översvämning på hans åkrar.

John Hedin – mångsysslaren

LMV hade under John Hedins ledning utvecklats från att ha haft 50 anställda till att ha 285 1917,då Hedin, som hade aktiemajoriteten, sålde fabriken till SKF.Han ville ägna sig år Kraftbolaget på heltid. Hedin hade också länge varit ordförande i Lidköpings Skytteförening, som under hans ledning ökat sin medlemsantal från 20 till ca 300.John Hedin måste ha varit initiativrik på sina skilda befattningar och också haft förmågan att stimulera anställda och klubbkamrater.Själv var han en entusiastisk gevärsskytt med en med åren raskt växande prissamling.Efter sin och Kraftbolagets flyttning till Mariestad 1912, blev han även ordförande för skyttarna i residensstaden.

John Hedin var en hängiven motionär och friluftsmänniska,under sina år i Lidköping gjorde han långa promenader eller cykelfärder,gärna runt Råda och i Mariestad hade han i sin villa en trapets som han regelbundet tränade i ; på somrarna hängde han ut trapetsen på villans balkong.

Politik var också något som intresserade John Hedin,han var i Lidköping v ordf i stadsfullmäktige och också politiskt verksam i Mariestad.En period på 20-talet övertalades han också att låta sig väljas in i riksdagen för det dåvarande högerpartiet,men detta pasade honom illa och han återgick snart till arbetet som chef för Gullspång -Munkfors.Under en tid satt Hedin också som styrelseledamot i AGA-koncernen och han lär ha räddat detta bolag från konkurs.Han ska då enligt muntlig tradition även övertalat Lidköpings stad att köpa AGA-aktier.Staden skall emellertid efter en tid ha sålt sina akter och använt förtjänsten till att bygga körbron mellan Nya och Gamla Stadens torg.Bron kallades förr lite skämtsamt för AGA-bron.

Utveckling i tiden

Kraftaktiebolaget Gullspång-Munkfors kom under sin tid, från 1906 fram till att det på l990-talet såldes till Birka Energi, att undan för undan växa och vara lyhört för nya ideer. Örebro Energi förvärvades,vattenfall och kraftverk köptes och anlades i Norrland och investeringar gjordes i fossil kraft och senare naturligtvis också i kärnkraft.Aktievärdet steg följaktligen med åren och aktieägarna fick god utdelning på sina investerade pengar. Bolagets försäljningssumma blev därför hög, något som gynnade Lidköping; kommunen kan i dag njuta frukterna av den djärva satsning som gjordes 1906 på Gullspångsfallen.

Förtjänsten för detta tillkommer främst John Hedin och det vore därför väl på sin plats att uppkalla en gata efter honom.Historiska personer blir ofta ihågkomna på detta sätt i Lidköping. John Hedin har mer än de flesta gjort sig förtjänt av denna ära i sin gamla hemstad.

Gullspångsaktierna -I