Bengt Knutsson växte upp i Sunnersberg på Kålland och lärde sig där att tala med bönder på bönders vis. I Lidköpings läroverk studerade han engelska, tyska, franska, latin och grekiska. Efter studenten 1955 for Knutsson till Lund och började där läsa hebreiska och arabiska. Det slutade med en doktorsgrad i arabiska 1974. Både före och efter disputationen har Knutsson vistats långa perioder i Jerusalem, Istanbul och Kairo, där han lett forskning men också tjänstgjort som diplomat.
Jerusalem är den stad som han mest fascinerats av, både av dess historia, miljöer och människor. Som ett resultat av detta har han skrivit en bok, som han kallat, Jag minns mitt Jerusalem. En svensk orientalist bland judar och araber. Få torde ha så stora kunskaper och så många minnen från denna stad och Knutsson har verkligen förmågan att dramatiskt och intresseväckande berätta om de miljöer och människor han mött där.
Knutsson kom till Jerusalem första gången 1958, som stipendiat på Svenska Teologiska Institutet, STI, där han också senare under många år verkade som chef. Då tjänstgjorde där en kyrkoherdefru från Råda som blivit allvarligt sjuk. Inga läkare fanns att uppbringa men till slut efter stor dramatik övertalade Knutson en palestinsk läkare att åka till den judiska stadsdelen och det räddade sannolikt livet på svenskan.
Fängslande är skildringen av författarens möte med två kvinnor som i religiös övertygelse utvandrat från Nås i Dalarna 1896. De levde ännu 1967 och de och deras utvandring har skildrats av Selma Lagerlöf i den berömda romanen Jerusalem. De berättar att de träffat författarinnan men att de inte var helt nöjda med romanen.
Den barmhärtige samariten, känd från Bibeln, har ännu ättlingar i Israel. De bor i en enklav med ca 400 invånare, men slår envist vakt om ett ålderdomligt språk och alfabet. De har en Överstepräst och Knutsson blir bekant med honom och han skildrar honom med uppskattning och humor. Samaritanen lovar att undervisa elever på STI i sitt språk och gör det i tre perioder. Han vill inte ha betalt men utber sig gåvor. Först en klocka av märket Omega, sedan en kamera och därefter ett dyrbart ylletyg. Knutsson blir brydd, han får betala ur egen ficka men Översteprästen blir nöjd. Kameran var dock väl billig, helst hade han velat ha en Hasselblad. De skils dock med ömsesidig högaktning.
Staten Israel utropades 1948 och i den samlades folk av olika nationalitet och med olika språk. Knutsson skildrar initierat hur en outtröttlig man envist arbetade för att göra Gamla testamentets språk till nationalspråk. Han hette Eliezier Ben Yehuda och hans är äran att alla israeler läser tidningar och böcker på hebreiska och att barnen lär sig språket i skolan. Det är märkligt på grund av att de är de första som på tvåtusen år haft Gamla testamentets språk som modersmål.
Ett av bokens roligaste kapitel är när Ben Yehudas dotter bjuds in till Lund av Bengt Knutsson för en artighetsvisit. Besöket är noga planerat med ett ”all inclusive upplägg ”. Men dottern är synnerligen aktiv och jagar ständigt nya upplevelser, middagsvila och pauser är okända begrepp för henne. Alla Knutssons vänner, som kan ställa upp, mobiliseras och de flesta av Skånes turistmål besöks. Utmattade och illa tilltygade vinkar värdparet, hon gipsad och han med skärsår i pannan, farväl av den nöjda gästen.
Bengt Knutsson är kulturhistoriker, språkman, forskare och diplomat och en av våra bästa kännare av arabisk litteratur och livsstil. Det kom tydligt fram i hans förra bok, Arabiska Visdomsord och han brukar visa det också som estradör, hans föredrag är fyllda av både kunskap och humor. Det är också den nya boken, som dessutom är rikligt försedd med fotografier i färg och med faktafyllda bildtexter.
Konflikten mellan israeler och araber berörs knappast alls i boken, men den finns naturligtvis med som en bakgrund. Kulturhistoriska impressioner, intressanta miljöer och originella personer har i stället fått fylla boken och det gör den synnerligen läsvärd.
Böcker: Bengt Knutsson, Jag minns mitt Jerusalem. En svensk orientalist bland judar och araber. Carlssons förlag. 296 s Tallin 2014.